Ingen vettig förklaring
Enrico och jag tog en promenad vid vägen mellan åkrarna idag. På vägen tillbaka till bilen såg jag en älg komma travande mot oss över åkern, efter en stund stannade älgen, såg sig om och bytte riktning. Skönt. Det var en bra bit kvar till bilen och jag började få lite olustkänslor. :-/ Enrico var så fokuserad på mig så han såg inte älgen. :-) Vi hade precis slutat träna och busa, och jag hade kopplat upp honom för att han skulle varva ner innan vi kom fram till bilen.
På eftermiddagen har Enrico varit minst sagt spattig inomhus. Vid tre tillfällen har han sprattlat upp ur liggande ställning medan han tuggat på sitt tuggben, precis som om något ramlat över honom eller en geting stuckit honom, men vi hittade ingen förklaring till hans agerande. Enrico verkade anklaga tuggbenet, för det ville han inte ha efter den tredje gången… Efter att ha hållit i tuggbenet ett tag medan han tuggat så duger den igen. Jag önskar jag kunde se vad som rörde sig i Enricos huvud idag, för jag har ingen vettig förklaring till hans handlande.
En 72-årig amerikansk kvinna, med psykiska problem, dödade sina fyra schäfrar pga att hon inte hade råd med hundmat. Först försökte hon förgifta dem, men det hjälpte inte så hon sköt dem, men hundarna överlevde, så till sist satte hon eld på dem.
Jag blir ledsen/arg/förbannad när försvarslösa barn och djur behandlas illa. :-(
Hej! Tack för det du skrev i min blogg! Det gjorde gott fast jag grät en skvätt... *ler*
Sorg ÄR svårt. De som inte upplevt det kan inte sätta sig in i det. Så det kändes skönt att höra av någon som gått igenom samma!!!
Kram!