Understimulerad vovve
Vilken dålig matte jag varit senaste veckorna. :-/ Inte får vovven den stimulans han skulle behöva. Tur att Enrico har en husse som både vill och har tid att gå ut med honom. När jag hänger med så är det husse som gäller, för han gör roliga saker. :-)
Det är ändå skönt att perioderna då man har mindre tid inte är så långa. Till slut känner jag själv suget att få träna hund. Efter en sväng till klubben, där jag hjälpte Gerd en stund, och tog en kort promenad med Enrico träffade vi Anna-Karin från träningsgruppen. Hon och hennes sambo har tagit hem en dobermanntik på prov. Tiken verkade mycket intresserad av att samarbeta, så jag tror att det kan bli en kul tjej att jobba med. :-) Blir tiken, Sheeba, kvar så flyttar hon in hos Bobbo (Svart tax med bruna tecken). :-)
Körde en sväng till syrrans stuga för att stänga av värmen. Usch vad det var mörkt där ute! Jag är nog en betongjänta trots allt. Visst vore det skönt att bo på landet när det är vår, sommar och vinter med snö, men inte nu när det är mörkt och fuktigt. Flyttar vi ut på landet, då ska jag ha en till stor hund, annars vågar jag inte vara ensam hemma (Enrico är like feg som matte). ;-)
När vi kom hem gick Enrico och jag ner i källaren och tränade lite fritt följ (längs vägg eftersom han plogar och tränger lite), läggande och target med nosen på en petflaska som stod på golvet (början till framförgående). Enrico var supermotiverad, och då är det kul att träna!